...och tillika jobbarvecka. Lite motigt men man måste ju få in lite mat- och potatispengar.

Gårdagen var då desto roligare! Tjejerna från specialsöksgänget kom på besök. Det blev MYCKET prat och skratt och hundpromenad!!!

Rottweiler-Johanna gav Grabbarna varsitt ben i present. Ben som i storlek var avsett för en 50-kilos Ulmerdogg och inte en 10-kilos vätte...

- YES! Den e min, min MIN!!!

- Ja e skeptisk...menar du att jag får hela?!?

Som sagt - Ymer hade inga problem. Han lever ju i tron att han är det största som hundvärlden skådat. Gusten har en lite mer ödmjuk (??) uppfattning om sin storlek i förhållande till saker & ting...

Inför den träningshelg som vi planerar att ha kommer Johanna särskilt att få träna på "Stort/litet i förhållande till Stort/litet"...

 

Lena

3 december 2007 22:23

Hej!

Nu som först har jag varit inne på din blogg (jag vet, men jag tycker att jag har så mycket att göra hela tiden!)
Den är ju jättebra (bloggen alltså)!!! Kul att kunna läsa om dina träningsprojekt (gillade det där med väskan!)och kika på fina bilder. Asca råkade få se BENEN och gav mig en sådan där anklagande blick som ni pratat om (Vättar ÄR verkligen bra på det! Asca gör det jätteofta!) "När fick jag färskt märgben sist?"
Ha det fint!
Kram
Lena

http://www.kogar.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...