Hjalmar hade skött sig på pensionatet. Kanske inte exemplariskt men bättre än väntat! Ingen hade dock fått klappa honom - hög integritetsfaktor på den missen:) - och när det kommit manfolk i närheten hade han t o m fräst.

Nåväl, det kunde ha varit värre....

Nu är han dock hemma igen. Direkt påbörjade han en nogsamt kontroll av hela huset och när han kom till sina tomma matskålar, satte han sig ned. Han antog den kisande sneda ormögons-looken och så började han jama. Högt och utdraget!

Banne mig om han inte t o m försökte dra in magen för att ytterligare förstärka sitt hjärtas mening.

- Jag har inte ätit på en HEL vecka. Jag fick INGEN mat. Oh, vad det är syyynd om mig!!!

- Nähä du, tjocka Trisse. Där far du med osanning, sa jag med spelad säkerhet. För såg han inte lite tunnare ut? Lite lite insjunken liksom....

- Men eftersom det ju faktiskt är söndag så ska du få lite extra, sa jag och la upp både torrmat, mjukmat, yoghurt och en äggula.

- Slafs & slurp! sa Hjalmar och sen var skålarna åter tomma.

Till synes mycket mera nöjd vidtog nu daglig tvättning och krafsning och sen ringde visst sovklockan...

Först tvättar jag magen...

...å sen krafsar jag runt lite i manen.

Dax för den långa ludna svansen.

Det tog på krafterna! Nu måste jag so..zzz..va...zzz

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...