Klockan åtta på morgonen i torsdags lämnade jag Ymer för operation. Tid för hämtning sattes till tre på em. Ymer har aldrig haft något emot att besöka veterinären. Han beter sig mer som att det är hans klinik :) så att lämna honom där var inga problem.

För att få dagen att gå (framförallt för att förhindra en massa grubblerier runt Ymer...!) så åkte jag och Kusinen med resten av hundarna till brukshundklubben för att träna lydnad och agility. Ja, jag kan väl inte påstå att jag direkt tränar agility...Mera då att Gusten och jag aktiverar oss *hihi*

Men vad vi än väljer att kalla det, så tycker Gusten att det är rätt lattjo. Inget finlir - bara att rejsa järnet!!

 * * *

Klockan tre var jag tillbaka hos vet. Operationen hade gått bra MEN man upptäckte när man skulle sätta katetern att det dessutom fanns grus i urinröret. Det här försökte man spola ut men si, detta gack icke!

Lösningen blev istället att man fick göra en "förbikoppling" - dra ett nytt rör, helt enkelt eller vad som på finare språk kallas, en uretrafistel.

Här är Ymers nya ureatrafistel som han ska kissa ur.

Lite läbbigt ser det ut (å ont som rackarns gör det!!, säger Ymer)

men om två veckor ska det förhoppningsvis vara läkt.

Under den tiden måste han ha tratt. Det går väl an de här första dagarna när han mestadels vilar och sover men sen....?!

För att det ska fungera lite smidigare har jag nu beställt en krage - ser ut som en tjock falukorvsring ungefär - så att Ymer lättare kan ta sig runt i huset utan att ständigt fastna med tratten i diverse saker.

Förutom det nya hålet så har han ytterligare ett operationssår.

Ymer som tycker att han klär så bra i grönt, var lite besviken att vet sytt med vanlig svart tråd....

- De ska ja´prata med Klämma-känna-sticka-skära-gubben om, sa Ymer, ska bara bli lite frisk först....

Ja, som ni ser så är det en rätt avslagen Ymer i dessa dagar...inte mycket till Ysterkvist...snarare Dysterkvist..

 

Emelie

20 februari 2010 01:16

Nej men stackars liten! Fy vad hemskt! (och jo, jag inser att det här hände för två år sedan och är läkt vid det här laget, men i alla fall.)

 

Larsson

20 februari 2010 17:41

Emelie; Ja, det var faktiskt en otrevlig historia. Framförallt att det blödde så mycket och att han hade sååå ont.
Det var riktigt, riktigt synd om honom då!

Idag är han pigg och glad och har inga som helst men efter operationen. Men han blev ändå glad att du ville skriva en snäll kommentar, så här i efterhand.

- Ömkningar kan man ALDRIG få för mycket av, säger Ymer

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...