och där stod att läsa följande:

Verklig situation som supporten har råkat ut för:
"Ridge Hall, supportassistent, vad kan jag hjälpa till med"
"Hej... Jag har problem med Word."
"Vad för slags problem?"
"Jo, jag satt här och skrev då alla ord plötsligt försvann."
"Försvann?"
"Ja, de försvann?"
"Hmm. Så hur ser din skärm ut just nu?"
"Den är tom."
"Tom?"
"Det står inget på den, och den vill inte visa det jag skriver."
"Är du fortfarande inne i Word eller kom du ut i DOS?"
"Hur ser jag det?"
"Kan du se DOSprompten?"
"Vad är det för något?"
"Glöm det. Kan du se muspekaren på skärmen?"
"Nej, det finns ingen pekare. Som jag sa, den vill inte visa något som jag skriver."
"Har din monitor en lampa som visar att monitorn är på?"
"Vad är en monitor?"
"Det är den saken med skärm och som ser ut som en liten TV. Har den en liten lampa som lyser, och därigenom visar att monitorn är på?"
"Jag vet inte."
"Ok, kolla baktill på monitorn och se om du kan hitta strömsladden. Kan du se den?"
"Ja, jag tror det."
"Bra, följ den sladden och se om den sitter i stickuttaget i väggen. Gör den det?"
"Ja, det gör den."
"Bra, när du var baktill på skärmen, såg du om det satt två kablar i monitorn, eller bara en?"
"Nej."
"Kolla det, det ska finnas två kablar som ska sitt inpluggade där."
"Det gör det."
"Ok, följ den andra sladden och säg mig om den sitter fast  bak på datorn."
"Jag når inte."
"Nähä, uhm, kan du se om den sitter i då?"
"Nej."
"Inte ens om du sätter knäet på skrivbordet och lutar dig över för att se?"
"Nej, alltså... Jag kan inte se bara för att det är mörkt."
"Mörkt?"
"Ja, lamporna är släckta, och det enda ljuset jag har kommer från fönstret."
"Jamen, kan du inte tända lamporna då?"
"Nej, det går inte."
"Inte? Varför då?"
"För att strömmen har gått."
"Har strö... Har strömmen gått? Aha! Ok, jag tror vi har hittat problemet nu. Har du fortfarande kvar lådorna som datorn kom i?"
"Öh ja, jag har dem i garderoben."
"Bra, hämta dem, och packa sedan ner din dator med monitor och allt precis som du köpte den. Ta sedan med lådorna till butiken som du köpte datorn hos."
"Jaså? Är det så illa?"
"Ja, jag är rädd för det."
"Tja.. Ok, antar jag. Vad ska jag säga till dem?"
"Säg att du är för dum för att ha en dator."

Ja, jo - kul historia men...varför skicka den till mig?

Just i dessa dagar?? *skakar oförstående på huvudet* :))

 

Pia.

7 september 2008 11:33

Hej. Lägg ingen energi på det du INTE kan, tänk på allt du kan istället....jätteduktig är du ju med många saker. Ja´menar vi kan ju inte ta jobbet ifrån supporten....Jag fick oxå hicka igår när jag skulle använda min dator...den lös men sen hände absolut INGENTING! Inte ett kommando fungerade, så då ringde jag mitt dataorakel i Norrköping.-Tryck på "fulknappen", on-knappen som man inte får stänga ner datorn med egentligen....läääänge fick jag göra det för att kunna stänga av. Sen väntade jag en kvart o sen var det som vanligt, FAST då skulle jag trycka hit o klicka dit och, och och DÅ "defragmenterade" o "felkontrollerade" duktiga lilla datorn sig själv, i FYRA timmar!!!!Så det ska jag försöka komma ihåg att göra lite oftare, hm, fusklappen ska jag nog lägga i bankfack eller så...inte för att jag fattar VAD den gjorde, men jag kör bil utan att veta hur den fungerar heller, och det går så bra så, ;-).
Passade på idag att tala om för datorn hur duktig den är som låter mig göra så många roliga saker på den....kanske bäst hålla sig väl med tingen!
Annars är det mesta bara som det brukar vara, så jag är nöjd. Hoppas du med, kram.

 

Larsson

7 september 2008 20:17

Kram Pia!!

Ska nu kolla om tåget vill föra mig söderut...känns det som en bra idé??

 

Jeanette

8 september 2008 08:04

Nu finns bilderna i bloggen, ett par iaf. Det tar lååång tid att gå igenom alla. :-)

Rolig historia tihi

http://www.dizza.se

 

Pia

8 september 2008 11:28

Absolut, du o grabbarna Grus är så välkomna.Hejhej P.s tänkte på att det är ett helt år sedan vi var hos dig, för då åkte grannen till BB, apropå ettårskalas.... hujeda mig vad åren går!d.s

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

               Detta, mina vänner & bekanta och nära & kära, blir det sista inlägget i Ymer & Co.   I snart fem års tid har jag skrivit i denna blogg men nu känner jag att det är dax att avsluta. Jag vill från mitt hjärta tacka alla er s...

  Hem till mig leder ingen motorväg. Nix, här pratar vi krokig grusväg. Och kör man grusväg så går det ju inte så fort och det är bra för då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen. Som rådjur, harar och älgar t ex.   Men ibland får man ...

    - Tja! Kan du leken Tafatt? Det går ut på att du springer och vi ska jaga ifatt dej. Fast vi kör en i taget så att du ska ha en chans, he he he     - Du menar så här?       Sen blev det ett kutande och ett springande så de...

  "Mitt sommarloooov, vad jätteskönt mitt soooommarlov ska bli..."     Nu sjunger väl inte Grabbarna precis.  Och inte har de lov heller men glädjen de känner över att sommaren är här (det står det iaf i almanackan) det kan man inte ta mi...

  Först såg det ut...   så här.   I nästa minut (nåja, kanske inte bokstavligen då ;) såg det ut...     SÅ HÄR ! !     Ohh, vad det blev fint!   Toppar man dessutom med en vätte...   ja, då blir det ju helt makalöst...