så var det inget mot vad det var i tisdagsmorse då det var dagen med stort D.

Med ett härligt förväntansfullt pirr i magen satt jag där på altankanten och väntade.

Hur skulle det bli?

Hur skulle det gå?

Sen övergick pirret till mera oro - tänk om allt bara blev bort i tok, att allt bara skulle bli ett enda stort "Jasså...."

Gruvsamt :(

Men när jag precis var på väg ner i den fuktdrypande, kyliga eländeskällaren så dök den upp och ja, det blev ju liksom bara ett enda stort

W O W ! ! !  

Jamen kolla, den är ju bara så...bara så... BRUTALT MANLIG!

Nu hade den inte bara utseendet för sig nej, den var stark också. Och flitig. För att inte tala om försiktig. Jomen, trots sin storlek for den varligt fram bland ömtåliga träd och plantor.

Med detta sagt förstår ni säkert att Projekt Utbyggnad nu är i full gång och jag plitar ner BYGGHERRE på mitt visitkort :)

*sjunger "Det var sommar och sol lilla Lena var glad...." *