så går kudden att använda på mer än ett sätt.

Så här till exempel

* * * * *

OBS! Bilden är INTE arrangerad! Mini "bäddade" runt i soffan och när hon väl kom till ro såg det ut så här :)

det  blåser styv kuling och...

snöflingor yr i luften och när ryggen känns lite opigg...

efter timmar av vedsågning, då känns det faktiskt helt okej...

att sortera skruvar ;) 

I går fick Grabbarna köra uppletande.

Jag vallade halva ängen och gödslade med  plastanka, hoprullad vante, flärp, gul leksakskyckling utan stoppning, liten mjukishund, kampis, snörboll utan boll, bättre beg tennisboll, tygknut (pepitarutig, för den som undrar) samt en lädersnutt.

Först ut var Gusten. Två skick, två apporter - SMACK!! BANG!! Gick på 4 sekunder blankt. Typ.

Näste på tur var Ymer. Blev mycket Jag kan, jag kan! och leta med full rulle både här och där. Mest för säkerhetsskull, liksom. Till slut blev det ändå två apporter in.

Sist ut var Quba. Lite tjurig och tvär, eftersom han fått vänta till sist, tog han sig an letandet. Och en kinkig Tysk han letar på sitt sätt han - sakta mak ut, fort som f-n in. Ja jösses ändå... *himlar med ögonen*

Men hursom, han bärgade alla föremål och visade efter det en lite bättre attityd och vi kunde övergå till att träna det givande och roliga (vem försöker jag lura??) momentet Framförgående.

Om jag ska utse en segrare över gårdagens träning så blir det Gurra Gasell     

Hade  ett fokus och en hastighet som den värsta BC ! ! !  Så jäkla kul att se :)

Om det blev några foton?

Men...har ni alls nån aning om hur fort en border collie springer???

Nä, ni får nöja er med en bild på segrarens näsa. Trots allt är det ju den som räknas i den här grenen ; )

Har grunnat på detta att starta äldreboende (efterfrågan på platser verkar ju vara stor ;) och idag föll allt på plats!

Det blir INGET äldreboende!! Nej, verkligen inte! Visserligen verkar det vara lukrativt men själva ordet har ju så dålig klang. Och dåliga klanger gör ju ingen människa glad.

Nej, jag har tänkt om och istället kommer jag att öppna ett...t  r  u  m  v  i  r  v  e  l....

Alltså...är inte jag full av bra idéer så säg?!

Det kom ett mail härförleden som inleddes; Se upp alla biltokiga släktingar....

Redan där stannade jag upp i läsningen.

Hm...låt se, ÄR detta mail verkligen menat för mig? Jag menar "biltokig" - är det jag det? 

Jag slängde en blick ut mot parkeringen och kunde konstatera att vad "bil" anbelangade så var avsändaren rätt ute. Om nu Skoda går under benämningen bil, förstås.  Dessutom en Skoda som vid sin första besiktning fick en fet röd ICKE GODKÄND-stämpel eftersom nyckel till avtagbar dragkrok saknades...

(me NOT like dumma bilbesiktningsbestämmelser)

Nåväl, jag satte check för "bil" och tog mig an "tokig".

Här blev det lite knepigare. 

Menade avsändaren tokig som i a) stollig person som hittar på både det ena och det andra eller b) person som inte riktigt blev som det var tänkt eller c) herregud, sätt på människan en krama-sig-själv-tröja och låt henne andas i en papperspåse så vi kan få någon ro på det här släktkalaset!

Äsch...spelar roll vad man tänkt, allt stämmer ju in på mig, tänkte jag och satte check för "tokig".

Sen ringde mobilen och jag fick avbryta mailläsandet.

Jag kan ta emot samtal i min mobil.

Jodå, nog kan jag det alltid.

Men jag kan inte prata.

I allafall inte så att motparten hör. 

Vad jag har är helt enkelt en telefon för envägskommunikation. Till förmån för uppringaren!

(me NOT like AjFån)

När jag berättade om mina telefonproblem för kollegan på jobbet lade han först pannan i djupa veck.

Sen lyste han upp, likt en soluppgång i Främre Orienten och sa; Tänk om det inte bara var telefonledes det var så... 

(me NOT like dum kollega)

Alltnog och emedan...nu ska jag få (läs; köpa) en ny mobil. Jag har sett bild på den och den ger verkligen ett gediget intryck och den kan ju INTE vara sämre än den jag har!

ME LIKE ! ! !   

Djur  är ju lite som oss människor, de vill hålla sig rena (även om vi kanske har lite olika definitioner på själva ordet)

Hundar t ex, de kan ju gnugga sig i snö (gräs, halm, mossa, lera - you name it!) skaka sig, noppa och loppa sig för att hålla sig någorlunda fräscha. Hanhundar brukar ju också med förkärlek slicka sin...sin...ja, vi kanske inte behöver gå närmare in på den detaljen...

Jag tänkte vi skulle studera detta med djurens renhållning och, som av en händelse, blir det katten vi kommer att titta närmare på.

Här har vi en helt ordinär (??) katt 

Och här ser vi hur den genom att lite lätt slicka på sitt framben,  påbörjar rengöringen 

Här kan man tro att katten skojar till det lite och vinkar, men så är ju naturligtvis inte fallet!

Nej, den tvättar helt enkelt sitt öra med den lätt fuktade tassen (gå tillbaka till bild 2 om ni är osäkra) 

Här återfuktar den benet för att kunna fortsätta sin tvättning 

Systematiskt fortsätter den sen med sin svans. Den observante ser kanske tungans speciella utformning...

...här i närbild... Det är helt enkelt en inbyggd skrubbvante!

Ja, inte skrubbvante som i: vante att ha på handen när man skrubbar  utan den sitter ju på tungan. Själva skrubben, alltså, vanten har den ju inte....eller...ja...ehum...nä, jag tror vi kan fortsätta...

Här har då katten övergått till att tvätta själva benet

Jobbar sig ner till tassarna. I det här fallet, framtassarna

Den är synnerligen noggrann när det gäller tassarna. Och det kan man ju förstå,

går man barfota är det ju inte önskvärt med varken förhårdnader eller nageltrång 

- Du är banne mig inte riktigt navlad...gosch!!!  Stick iväg nu och ge mig some privacy!    S C H A S ! ! !

Jasså...jahaja..det verkar som vi får lämna det här för den här gången men Hur Gör Djur kommer tillbaka och då ska vi titta närmare på djurens rätt till samma fäll.

Det där flyttkartonguppackningsprojektet tog sin rundliga tid, ska jag säga. Så många saker och så få ställen att lägga de på!

När jag våndades som värst över platsbristen lät grannen undslippa sig;

 - Men BEHÖVER du verkligen allt som är i de där lådorna?

- Sicken dum fråga, klart jag gör!!! svarade jag med emfas (tror t o m att jag knyckte lite lätt på nacken)

Fast när jag öppnade den här kartongen måste jag säga att jag själv...

började tvivla lite smått. Om jag verkligen behövde allt, alltså...

Ehh..en bit av en gammal...bräda???!!

Jamen jösses, man kan ju bli omyndighetsförklarad för mindre!

Och inte blev det bättre när jag öppnade nästa kartong...

???????!!!!!!!!!!

Nåväl, allt jag hade packat var inte bort i tok. En del var faktiskt värdefulla memorabilia (läs; på gränsen till gammalt junk)

Som den här boken. Uj uj uj, den här läste Larsson när hon bara var en liiiten Larsson.

Bäst som jag bläddrar i boken så går det upp för mig att jag hittat svaret till valet av min nuvarande boplats.

Jomenvisst förstår ni, på sidan 88 i nämnda bok kan man läsa detta:

Så kan det gå om man inte är noga med litteraturen när man går i småskolan :)

Nåväl, trots brädbitar, gröna grodor och gamla läseböcker så är nu alla kartonger uppackade och den tidigare belamrade hörnan är tom (se på bilden nedan). Nu återstår bara lite piff & fiff sen är sovrummet helt up to date. Jippiee!! :)